Så mycket tjänar din chef

Ledarna har nyligen publicerat den nya lönestatistikrapport för 2017. Här är lista på de chefsyrken som får bäst samt lägst betalt.

Michael Olsson

Michael Olsson

Kl.11:20, 16 februari, 2017

Så mycket tjänar din chef
Foto: Pexels

Sveriges chefsorganisation Ledarna har tagit fram en ny lönestatistikrapport med färsk statistik på svenska chefers löner. Där framgår det vilka chefer som får ut mest vid månadens slut, och vilka som är förlorarna i chefernas löneliga.

Genomsnittslönen för svenska chefer är 45 500 kronor i månaden, men skillnaden mellan den bäst betalda och den lägst betalda är stora. Totalt skiljer det 61 100 kronor mellan den bäst, och lägst, betalda chefsrollen.

Även mellan länen är det stor skillnad. Bäst tjänar cheferna i Stockholms län där medianlönen är 52 000 kronor, jämfört med Södermanlands län där cheferna får 40 200 kronor i medianlön.

Här är de tio bäst betalda chefsyrkena: 

Finanschef, 91 200 kronor
Divisionschef, 87 000 kronor
Kommunchef, 73 300 kronor
Affärsutvecklingschef, 71 500 kronor
Jurist, 69 600 kronor
Affärsenhetschef, 68 400 kronor
Produktmarknadschef, 66 000 kronor
Försäkringschef, 66 000 kronor
Affärsområdeschef, 66 000 kronor
Försäljningschef, 65 000 kronor

Här är de tio lägst betalda chefsyrkena:

Brandförman/styrkeledare, 33 800 kronor
Kostekonom, 33 800 kronor
Kundverkmästare, 33 400 kronor
Kökschef, 32 700 kronor
Receptionschef, 32 000 kronor
Trafikledare, 31 500 kronor
Lageransvarig, 31 300 kronor
Processoperatör, 31 100 kronor
Husfru, 30 500 kronor
Städledare (30 100 kronor

Fotnot: Vd-löner har uteslutits från rapporten då siffrorna skulle bli missvisande. 

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Nya siffror på bostadsmarknaden i Uppsala

En förändring har skett under november månad.

Magnus Jansson

Magnus Jansson

Kl.18:57, 14 december, 2017

Nya siffror på bostadsmarknaden i Uppsala
Foto: Arkiv

Bopriserna i Uppsala fortsätter att sjunka.

Under november gick villapriserna ned med 1,2 procent, samtidigt som bostadsrätterna sjönk med hela 3,8 procent. Sammanlagt har priserna minskat 9,1 procent sedan sommarens toppnivåer och en naturlig anledning kan vara att utbudet av bostadsrätter ökat.

810 bostadsrätter fanns på andrahandsmarknaden i november – en ökning med 60 procent jämfört med samma månad 2016. Även antalet villor har stigit.

– Den stora utbudsökningen av framför allt bostadsrätter har satt press på priserna. Sedan har vi osäkerheten kring det nya och mycket omdiskuterade amorteringskravet som påverkat marknaden under en längre tid vilket också skapat ett nedåtgående tryck på priserna. Även om många anser att tajmingen att införa ytterligare ett amorteringskrav är dålig har Finansinspektionens och regeringens beslut nu undanröjt osäkerheten kring detta, säger Tomas Widerlöv, VD på Widerlöv & Co.

De lägsta noteringarna uppmättes 2011. Sedan dess har villapriserna i Uppsala ökat med 44,8 procent och bostadsrättpriserna med 55,0 procent. Det senaste året har priserna på bostadsrätter gått ned med 4,0 procent och villapriserna med 1,0 procent.

 

Snittpriserna för en villa i Uppsala är nu 4 179 000 kronor, enligt Mäklarstatistik. För en bostadsrätt är samma siffra 2 356 000 kronor.

image003

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Kvinnor drabbas hårdast av julstressen

December är den stressigaste månaden på året, där kvinnorna stressar allra mest.

Matilda Larsson

Kl.15:37, 4 december, 2017

Kvinnor drabbas hårdast av julstressen
Foto: Genrebild / Pexels.

Betydligt fler kvinnor än män stressar under julen. Det visar siffror från en ny studie som Skandia har genomfört med hjälp av Novus.

En av fem uppger att de känner sig stressade inför julen och det är stora skillnader mellan män och kvinnor.

Hela 27 procent av kvinnorna känner sig stressade runt jul medan 14 procent av männen uppger att de känner sig stressade.

– Vi är ganska jämställda i Sverige jämfört med många andra länder, men när vi får barn hamnar ofta mer ansvar hos kvinnan när det gäller det obetalda arbetet. Även planeringsstadiet ligger i större utsträckning hos kvinnor än hos män, säger Anna Bennich Karlstedt, legitimerad psykolog och författare till boken ”Sjukt stressad”.

Av de 1000 tillfrågade uppger tio procent att det är julstöket med förberedelser av julklappar, pynt, städning och julmat som stressar dem mest.

12 procent av de tillfrågade är oroliga över att pengarna inte ska räcka till allt som förväntas över julen.

Fördelningen av hushållsarbetet under jul kan ses som en jämställdhetsfråga, men julstressen visar också på ett annat samhällsproblem.

– Jag tycker att man i dag, eller helst i går, ska sätta sig ner och prata om hur fördelningen ska se ut så att inte en i förhållandet har större huvudvärk än den andra. Det behövs en diskussion om förväntningar och krav, även inifrån kommande krav. Det har många att tampas med, främst kvinnor. Man behöver inte stå och göra fem sorters sill om man gråter på kvällarna, det är aldrig värt det, säger Anna Bennich Karlstedt.

Enligt Skandia är stressen runt jul bara toppen av isberget.

– Kortsiktig stress är inte negativt. Det behövs för att vi människor ska fungera. Men långvarig stress under månader och år, utan möjlighet till återhämtning, kan vara skadligt. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, ofta stressrelaterad, är ett stort samhällsproblem idag, säger Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Kvinnor drabbas hårdast av julstressen

December är den stressigaste månaden på året, där kvinnorna stressar allra mest.

Matilda Larsson

Kl.15:37, 4 december, 2017

Kvinnor drabbas hårdast av julstressen
Foto: Genrebild / Pexels.

Betydligt fler kvinnor än män stressar under julen. Det visar siffror från en ny studie som Skandia har genomfört med hjälp av Novus.

En av fem uppger att de känner sig stressade inför julen och det är stora skillnader mellan män och kvinnor.

Hela 27 procent av kvinnorna känner sig stressade runt jul medan 14 procent av männen uppger att de känner sig stressade.

– Vi är ganska jämställda i Sverige jämfört med många andra länder, men när vi får barn hamnar ofta mer ansvar hos kvinnan när det gäller det obetalda arbetet. Även planeringsstadiet ligger i större utsträckning hos kvinnor än hos män, säger Anna Bennich Karlstedt, legitimerad psykolog och författare till boken ”Sjukt stressad”.

Av de 1000 tillfrågade uppger tio procent att det är julstöket med förberedelser av julklappar, pynt, städning och julmat som stressar dem mest.

12 procent av de tillfrågade är oroliga över att pengarna inte ska räcka till allt som förväntas över julen.

Fördelningen av hushållsarbetet under jul kan ses som en jämställdhetsfråga, men julstressen visar också på ett annat samhällsproblem.

– Jag tycker att man i dag, eller helst i går, ska sätta sig ner och prata om hur fördelningen ska se ut så att inte en i förhållandet har större huvudvärk än den andra. Det behövs en diskussion om förväntningar och krav, även inifrån kommande krav. Det har många att tampas med, främst kvinnor. Man behöver inte stå och göra fem sorters sill om man gråter på kvällarna, det är aldrig värt det, säger Anna Bennich Karlstedt.

Enligt Skandia är stressen runt jul bara toppen av isberget.

– Kortsiktig stress är inte negativt. Det behövs för att vi människor ska fungera. Men långvarig stress under månader och år, utan möjlighet till återhämtning, kan vara skadligt. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, ofta stressrelaterad, är ett stort samhällsproblem idag, säger Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Nytt miljardrekord: ”Hade ingen kunnat drömma om”

Så här många miljarder rekordhandlade svenskarna för under Black Friday 2017.

Matilda Larsson

Kl.21:00, 3 december, 2017

Nytt miljardrekord: ”Hade ingen kunnat drömma om”
Foto: Creative Commons.

Att årets Black Friday skulle slå nytt konsumtionsrekord var många överens om.

Vad få dock väntade sig var att rekordet skulle slås med hela 46 procent jämfört med förra året när svenskarna handlade för 3,6 miljarder under Black Friday.

I år handlade svenskarna uppskattningsvis för fem miljarder kronor under fredagen den 24 november, enligt en ny undersökning från Postnord.

– Alla trodde att det skulle bli rekord, men att det skulle bli så här högt tryck tror jag ingen kunnat drömma om, säger Carin Blom, chefsanalytiker på Postnord.

Var tredje svensk handlade något under rean och var sjätte uppger att de handlade åt sig själva, enligt undersökningen.

Var tionde handlade endast julklappar och en av fyra handlade både julklappar och saker till sig själv.

– Det har blivit en dag som har fått fäste på riktigt och en dag som konsumenter väntar in. Jag tror att det är ett tillfälle då många passar på att köpa saker de funderat på länge, säger Carin Blom.

Postnord hanterade 719 000 paket under den gångna helgen, en ökning med 51 procent jämfört med förra året och fler än de prognoser som e-handelsföretagen lämnat.

/TT.

Fakta



Så här mycket Black friday-handlade svenskarna för de senaste åren:

2017: 5 miljarder.

2016: 3,6 miljarder.

2015: 2,3 miljarder.

Källa: Postnord.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Ja till skärpt amorteringskrav

Regeringen tog i dag beslutet som har blivit hårt kritiserat: "Mycket olyckligt".

Matilda Larsson

Kl.14:38, 30 november, 2017

Ja till skärpt amorteringskrav
Foto: Arkiv.

I dag fattade regeringen beslutet att införa ett skärpt amorteringskrav.

Det nya amorteringskravet innebär att nya bolånetagare med bolån som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst en procent av skulderna utöver det befintliga amorteringskravet.

Förslaget som kom från Finansinspektionen har varit väldigt omdebatterat och har mött hård kritik från flera håll.

– Regeringen måste satsa på en långsiktig bostadspolitik som underlättar rörligheten på bostadsmarknaden. Att skuldkvotstaket införs vid denna tidpunkt är mycket olyckligt och ett kortsiktigt plåster på en osäker bostadsmarknad för att minska hushållens skulder. Vad marknaden istället behöver är ett helhetsgrepp kring bostadspolitiken med sänkt flyttskatt och åtgärder för att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden, säger Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Regeringen skriver på sin hemsida att beslutet bland annat motiveras med att:

– Hushållens skuldsättning har ökat kraftigt under ett stort antal år. Den ökade skuldsättningen bygger upp stora risker för svensk ekonomi. Det är rimligt att nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sina inkomster amorterar sina skulder, säger finansmarknadsminister Per Bolund.

Ett av de större argumenten mot ett skärpt amorteringskrav har varit att det kommer att påverka unga negativt.

Som 24Blekinge tidigare rapporterat har bland annat Hans LindbergBankföreningen sågat amorteringskravet.

– I första hand så förstärker det här trösklarna för, framför allt, unga att komma in på bostadsmarknaden. Det gör också att flyttkedjorna kommer att stanna upp, sa Hans Lindberg, vd för Bankföreningen till Dina Pengar.

Även Marcus Svanberg anser att det nya kravet kommer att slå hårt mot unga.

– Det utökade amorteringskravet drabbar särskilt de som ha minst resurser, unga bostadsköpare i storstäder. I Stockholmsregionen uppger till exempel mer än vartannat företag att små möjligheter att hitta en bostad gör det svårare att rekrytera personal. På så sätt riskerar de nya kreditvillkoren, inte bara att utestänga unga från att ta sig in på bostadsmarknaden, utan också att bli ett hinder för fortsatt ekonomisk tillväxt, säger Marcus Svanberg.

Som mest kommer ett hushåll tvingas amortera tre procent av sitt bolån varje år. Enligt Finansinspektionens beräkningar omfattas cirka 14 procent av nya bolånetagare av beslutet. Ungefär hälften av dessa antas minska sin belåning medan andra väljer att ta lån med skärpt amorteringskrav.

– Det är viktigt att komma ihåg att flertalet hushåll inte berörs av det här kravet. Det här kommer att få begränsade effekter på bostadspriserna och Sveriges ekonomi, säger Per Bolund.

Det nya amorteringskravet börjar gälla den 1 mars 2018.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng