Här är årets alla sommarpratare

På onsdagen presenterade Sveriges Radio årets värdar i Sommar i P1.

Mia Martelleur

Kl.13:06, 14 juni, 2017

Här är årets alla sommarpratare
I år kan du lyssna på sommarpratarna från 07.00 samma dag som programmet sänds. Foto: Pixabay

Årets sommarvärdar i P1 är satta. Vid 13.00 på onsdagen höll Sveriges radios Johar Bendjelloul och Bibi Rödöö en presskonferens och avslöjade vilka kändisar som fått äran att sommarprata.

Först presenterades operasångaren Richard Söderberg och skådespelaren Stina Ekblad. I listan här nedan kan du se årets sommarpratare allt eftersom de presenteras.

Årets Sommar i P1 börjar den 24 juni och pågår till den 20 augusti.

Nytt för i år är att du kan lyssna på avsnitten redan från klockan 07.00 samma dag – då kommer poddversionen att släppas på sajten. Men för de som vill lyssna traditionellt kommer programmet att sändas i P1 klockan 13.00 som vanligt.

Fakta



Årets sommar i P1: 

  • 24 juni: Rickard Söderberg

  • 25 juni: Sarah Sjöström 

  • 26 juni: Negra Efendić

  • 27 juni: Douglas ”Dogge Doggelito” León

  • 28 juni: Johan Hakelius

  • 29 juni: Madeleine Onne

  • 30 juni: Ann-Helén Laestadius

  • 1 juli: Per Gessle

  • 2 juli: Harriet Andersson

  • 3 juli: Ulf Ekman

  • 4 juli: Richard Tellström

  • 5 juli: Malin Persson Giolito

  • 6 juli: Sherihan ”Cherrie” Abdulle

  • 7 juli: Lennart Käll

  • 8 juli: Linda Boström Knausgård

  • 9 juli: Janne Josefssonkl

  • 10 juli: Dagny Carlsson

  • 11 juli: William Spetz

  • 12 juli: Angela Gui

  • 13 juli: Birgitte Bonnesen

  • 14 juli: Johannes Anyuru

  • 15 juli: Tove ”Tove Lo” Nilsson

  • 17 juli: Linnéa Claeson

  • 16 juli: Anders Arborelius

  • 18 juli: Johan von Schreeb

  • 19 juli: Tommy Ivarsson (Lyssnarnas Sommarvärd 2017)

  • 21 juli: Johan Kuylenstierna

  • 20 juli: Moa Herngren

  • 22 juli: Karin Laserow

  • 23 juli: Stig Björkman

  • 24 juli: Malin Cederbladh

  • 25 juli: Jerzy Sarnecki

  • 26 juli: Kalle Lind

  • 27 juli: Evin Ahmad

  • 28 juli: Rune Andersson

  • 29 juli: Lisa Ekdahl

  • 30 juli: Fredrik Backman

  • 31 juli: Bahar Pars

  • 1 augusti: Aron Andersson

  • 2 augusti: Miriam Bryant

  • 3 augusti: Jonna Bornemark

  • 4 augusti: Jacob Mühlrad

  • 5 augusti: Sven Melander

  • 6 augusti: Tarja Halonen

  • 7 augusti: Barbro Ehnbom

  • 8 augusti: Anders Göranzon

  • 9 augusti: Roy Hodgson

  • 10 augusti: Magda Gad

  • 11 augusti: Robert Pettersson

  • 12 augusti: Gullan Bornemark

  • 13 augusti: Lisa Langseth

  • 14 augusti: Percy Nilsson

  • 15 augusti: Ann-Mari Begler

  • 16 augusti: Mats Persson

  • 17 augusti: Tobias Forge

  • 18 augusti: Annakarin Nyberg

  • 19 augusti: Ruben Östlund

  • 20 augusti: Stina Ekblad

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Det hemsökta Uppsala

Här är några av Uppsalas mest hemsökta hus där osaliga andar tycks trivas och går igen.

Hero Amin

Kl.17:34, 19 februari, 2018

6 bilder
  • Foto: Privat.
    Foto: Privat.
  • Gimo Herrgård. Foto: Skärmdump.
    Gimo Herrgård. Foto: Skärmdump.
  • Krusenberg herrgård. Foto: Skärmdump.
    Krusenberg herrgård. Foto: Skärmdump.
  • Skoklosters slott. Foto: Skärmdump.
    Skoklosters slott. Foto: Skärmdump.
  • Mörby slottsruin. Foto: Skärmdump.
    Mörby slottsruin. Foto: Skärmdump.
  • Katedralskolan. Foto: Magnus Jansson Klarin.
    Katedralskolan. Foto: Magnus Jansson Klarin.

Uppsala var en gång i tiden sedd som Svearikets maktcentra, det visar bland annat de tre kullar som är typiska för Uppsala, där tre kungar sen 500-talet ligger begravda. Den här faktan gör det kanske inte så märkligt att det ryktas om att många huskvarter, kyrkor, slott och hus i Uppsala är hemsökta av osaliga andar från en svunnen tid.

Om spöken finns vet vi inte. Allt vi vet är att det kan vara spännande och lite mystiskt att få läsvärda berättelser från platser som här i Uppsala sägs vara hemsökta av osaliga andar. Här nedan tänkte vi därför lista några av de platser som det sägs spöka på. För att se om det finns någon som helst sanningshalt i de beryktade spökhistorierna tänkte vi i ett senare reportage göra besök på någon av platserna för att se om det går att bevisa om det verkligen spökar där.

Katedralskolans historia går långt tillbaka till 1200-talet då skolan grundades. Så, med tanke på den faktan, och att en del av skolans nuvarande delar går ända tillbaka till 1800-talet, gör det kanske inte så märkligt att skolan hamnar långt upp i träfflistan på Google när man söker på hemsökta hus i Uppsala.

Det sägs nämligen att skolan bland annat hemsöks av gengångare som nattetid drar fram i skolkorridorerna. Trots att ingen befunnit sig i skollokalerna vittnas det bland annat om läten som låter som eleversorl, skrik i korridorerna och skuggor som rör sig fram.

Enligt vittnesmål har även en vålnad med ett elakt flin setts skymta fram i de gamla skolkorridorerna. Man tror att mannen antingen kan vara Pehr Gustaf Boivie, Rudolf Annerstedt, eller Manfred Floderus som var rektorer vid skolan under 1800-talet.

En av dessa rektorer som sägs vara den som hemsöker skolan tycks ha varit känd för att ha behandlat eleverna elakt och använt grymma metoder som bestraffning.

I ett av skolans stora källarvalv ska en ung man som var student på skolan ha hängt sig, efter att ha missat sin studentexamen 1910. Nu hemsöker han valvet där han tog sitt liv, genom att klädd i samma kostym, stå med en blodig studentmössa i handen.

Ytterligare en plats som i skolan sägs vara hemsökt är skolbiblioteket där en gammal bibliotekarie som jobbade på skolan under 1800-talet ska ha blivit sedd bland bokhyllorna. Damen som sägs vara klädd i tidstypiska sekelskifteskläder, har blekt ansikte och en iskall blick.

På Krusenberg herrgård utanför Uppsala sägs den Vita frun hemsöka herrgårdens rosa matsal. Man vet inte helt säkert, men tror att hon kan ha arbetat som kokerska på herrgården en gång i tiden. Om någon av gästerna sätter sig på den stol som i matsalen är reserverad för henne, sägs personalen fråga om gästen verkligen vill sitta i knät på ett spöke, vilket många inte vill.

Enligt utsago från dem som sett henne, lär hon vara vacker och tycks av skygghet bara visa sig för kvinnor. Vidare kommer hon bara fram efter skymning, och enligt mediet Terry Evens, som besökt huset ska det ha visat sig att Vita Frun är gårdens skyddsande. Bland annat kan man märka av hennes närvaro genom att ljuskronorna i taket börjar gunga och ljud av bestick som slamrar.

Domtrappkällaren, restaurangen i fästningen runt Domkyrkan sägs spöka. Restauranglokalerna som är inrymda runt Domtrappan har en historia som går ända tillbaka till 1300-talet och ingick en gång i tiden i försvarsmuren som skulle ge skydd åt Domkyrkan. Även i butikslokalerna som ligger i småhusen längs med fästning omkring Domkyrkan vittnas det om spöken.

Skoklosters slott som upprättades på 1600-talet är ett av Europas mest kända slott i barockstil. På slottet sägs Erik Brahe spöka om natten då han försöker bränna upp bevisen som han avslöjades för 1756, då han fanns som medskyldig till en konspiration som ville utöka kungamakten. Brahe dömdes till döden och tillsammans med hustrun sägs båda gå igen i slottet.

Gimo herrgård från 1700-talet sägs hemsökas av Sofia som ryktas gå igen på grund av att hon sett sin man med en älskarinna. Hon ska ofta ha visat sig för gifta män som varit på besök i slottet som hon tros ha ogillat. Sofia ska inte vara farlig och har inte skadat någon med flyttar omkring på saker som exempelvis möbler i herrgården.

Mörby slottsruin sägs vara skrämmande efter mörkrets inbrott. Dagtid ska platsen vara nästintill idyllisk. Här ska självaste djävulen ha sett stryka omkring bland ruinerna i skepnad av en stor svart hund, och platsen sägs även hemsökas av osaliga andar som inte kan slå sig fria från den olycka kärlek som de upplevde när de var i livet.

Här går bland annat även den vita frun igen som ska ha försökt fly med sin älskade när han drunknade i en dysjö i närheten av ruinen.

 

 

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Läsarbild i Uppsala ger hopp om våren

Med tanke på Alla hjärtans dag tänkte vi på 24Uppsala värma Uppsalaborna med ett vårtecken som en läsare skickade in under dagen.

Hero Amin

Kl.15:49, 14 februari, 2018

Läsarbild i Uppsala ger hopp om våren
Foto: Lena Johansson.

Så här års kan många känna sig trötta på det omväxlande kyliga vintervädret. Något som då kan väcka hopp om att våren snart här är att se sig om efter vårtecken. Det gjorde Lena Johansson när hon var ute för att rasta hunden.

På bilden som hon skickade in till redaktionen växer en blomma upp ur isen som omger den, liksom en symbolik för den nalkandes våren som snart är här och solen som kommer spräcka igenom vintermörkret.

– Det finns hopp !!! Hittade denna på hundpromenaden i Stabby idag. Underbart:), skriver Lena Johansson i mejlet.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Kvinna köpte älgstek med gevärskula i – nu kräver hon en förklaring

Efter fyndet av kulan i älgsteken kräver kvinnan nu en förklaring.

Kim Ahlqvist

Kl.20:46, 23 januari, 2018

Kvinna köpte älgstek med gevärskula i – nu kräver hon en förklaring
Varken köttbit eller kula har något med den aktuella händelsen att göra. Foto: Creative Commons

Det var SVT Uppsala som var först med att rapportera om det fynd en kvinna gjorde i en älgstek hon köpt i en mataffär i Uppsala. Inborrad i köttbiten fann kvinnan nämligen en kula från ett gevär.

Köttbiten lämnade kvinnan tillbaka till mataffären där hon handlat och nu driver hon ärendet vidare. Företaget som levererade älgköttet finns i Lindesbergs kommun och det är till Bergslagsregionens kommunförvaltning kvinnan nu vänt sig med klagomål.

I ett mejl kräver hon nu en förklaring till hur kulan kunde hamna i älgsteken. Kvinnan ska själv ha varit i kontakt med företaget men har inte fått gehör.

Samhällsbyggnadsförvaltningen i Bergslagen har lämnat över ärendet till Livsmedelsverket.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Experten: ”Dessa nyårslöften ska du fokusera på”

På listan över de populäraste nyårslöftena bland svenskarna finns flera saker som innebär att man ska sluta med något.

Magnus Jansson

Kl.15:51, 1 januari, 2018

Experten: ”Dessa nyårslöften ska du fokusera på”
Att resa och besöka ett nytt land ligger högt upp på listan av nyårslöften. Foto: Pixabay

Nytt år, nya möjligheter? Om du har avgett något nyårslöfte inför 2018 så är du inte direkt ensam i landet. Men det finns olika sorters löften.

En ny europeisk studie från Canon, genomförd av undersökningsföretaget OnePoll, visar att mer än hälften av alla svenskar kommer avge ett nyårslöfte som innebär att de ska sluta med något eller skära ned på saker.

De populäraste nyårslöftena i Sverige enligt studien:

1. Gå ner i vikt (44 %)
2. Sluta äta ohälsosam mat (19,5 %)
3. Lära sig något nytt (16,5 %)
4. Besöka ett nytt land (15 %)
5. Vara mer ute i naturen (14 %)

Experter menar däremot att nyårslöften av positiv karaktär, exempelvis att börja med något eller pröva något nytt, bidrar till ett lyckligare kommande år.

–  Forskningen visar att i det långa loppet så blir människor lyckligare av minnesvärda händelser som konserter, resor eller semestrar, snarare än materiella ting. Att minnas de där speciella stunderna hjälper dig återskapa en positiv känsla och förlänger den positiva effekten, säger Simone Schnall, forskare inom psykologi och beteendevetenskap vid universitetet i Cambridge.

Fem tips på bra nyårslöften från Simone Schnall:

* Uppleva något nytt.
* Komma ut ur din ”comfort zone”.
* Lära dig ett nytt hantverk.
* Vara mer ute i naturen.
* Spendera mer tid med någon du tycker om.

Fakta



Fakta om undersökningen: 

Undersökningen genomfördes bland 11 000 vuxna i Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Nederländerna, Finland, Norge, Danmark och Sverige. I Sverige har 1000 personer deltagit i undersökningen. Undersökningen genomfördes mellan 23:e augusti och 7 september 2017. Onepoll är medlemmar i undersökningsföretagens globala organisation ESOMAR och anlitar medlemmar från Materials Research Society.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

LISTA: Här är yrkena där du lättast får jobb

Arbetsförmedlingen har gjort en prognos för 2017 och första halvåret 2018.

Magnus Jansson

Kl.08:43, 15 november, 2017

LISTA: Här är yrkena där du lättast får jobb
Foto: Petter Arvidson/BILDBYRÅN

Letar du nytt jobb? Då kan det vara bra att veta var det finns.

Arbetsförmedlingen har tagit fram en rapport som visar vilka yrkesgrupper som är i störst behov av ny arbetskraft. Prognosen gäller under 2017 och det första halvåret 2018. Syftet med rapporten, som är en sammanfattning av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser, är att ge en bild av utvecklingen från ett yrkesmässigt perspektiv.

Yrken där det råder minst konkurrens om jobben:

Förskollärare
Specialistsjuksköterskor inom allmän/akut hälso- & sjukvård
Sjuksköterskor (grundutbildade)
Speciallärare
Lärare
Grundskollärare och Lärare i yrkesämnen
Läkare
Mjukvaru- och systemutvecklare
Systemanalytiker och IT-arkitekter
Civilingenjörsyrken inom elektroteknik
Civilingenjörsyrken inom maskinteknik
Civilingenjörsyrken inom bygg och anläggning
Barnmorskor
Socialsekreterare
Biomedicinska analytiker
Tandläkare
Övriga utbildningsnivåer
Kockar och kallskänkor
VVS-montörer
Byggnads- och ventilationsplåtslagare
Undersköterskor, hemtjänst och äldreboende
Installations- och serviceelektriker
Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer
Lastbilsförare
Kyl- och värmepumpstekniker
Industrielektriker
Murare

Arbetsförmedlingen har även undersökt det motsatta – nämligen yrken där det kommer vara svårt att få jobb. Några av yrkena på den listan är fotograf, grafisk formgivare, journalist, banktjänsteman, butikssäljare, kontorsassistenter ock kontorsreceptionister.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng