Integration med skateboard

Trots att Sverige kritiserats för brister i sitt integrationsarbetet, finns goda exempel ute i landet. Bland annat, Hela Sverige rullar där skateboarden gör vägen in till samhället lite enklare.

Hero Amin

Kl.15:08, 29 januari, 2018

3 bilder
  • Bild: Hela Sverige Rullar.
    Bild: Hela Sverige Rullar.
  • Bild: Hela Sverige Rullar.
    Bild: Hela Sverige Rullar.
  • Bild: Hela Sverige Rullar. Initiativtagarna Fabian Ryd och Robert Englund.
    Bild: Hela Sverige Rullar. Initiativtagarna Fabian Ryd och Robert Englund.

En otippad lösning för att integrera nya samhällsmedborgare in i landet, är integration genom skateboarding. Det är den ideella föreningen, Hela Sverige rullar som fick idén om att bygga skateramper på asylboenden och ordna olika skateevents. Syftet med idén är att ge ungdomar med olika bakgrunder en plattform där de kan mötas över ett gemensamt intresse, samtidigt som de aktiverar sig fysiskt. I Uppsala har föreningen bidragit till en ramp som ligger vid Älby Herrgård norr om Uppsala.

– Ungdomarna tycker att projektet har varit toppen och det har lockat till mycket skratt. Lånebrädorna har varit utlånade konstant. I Älby fick vi höra att rampen gjorde att några ungdomar fick med sig kompisar från skolan hem, bara för att de ville prova rampen, säger Fabian Ryd som är en av initiativtagarna.

– Det var under den första flyktingvågen som vi kände att vi skulle försöka bidra med något som gett oss själva väldigt mycket. Vi funderade på hur vi skulle nå ut till de människor som kommer och inte har någonting. Det var då vi kom på idén om att bygga skateboard-ramper på asylboendena, berättar initiativtagarna i ett Youtube-klipp om föreningen.

Föreningen har genom olika samarbeten och sponsorer bidragit till ramperna. Den senaste sponsorn är kaffemärket, This Cup Counts, där 20 kronor per sålt kilo kaffe går till lokala initiativ som gör gott i samhället.

– Det är fantastiskt att se ungdomar mötas naturligt genom skateboardåkningen och ett gemensamt intresse. Vi tror att det är lättare att ta sig an ett nytt land och en ny kultur om man har något att identifiera sig med som man kan dela med folk som redan bor i landet.

Hela Sverige rullar har fler skateboardprojekt på gång. Bland annat har föreningen under 2018 inlett ett samarbete med Sveriges Skateboardförbund (SSF), och projektet, Hela orten rullar som främst riktar sig till föreningar som inte har kommit igång med integrationsarbete eller vill utveckla sitt befintliga. Mer om projekten går att läsa på föreningens hemsida.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Det hemsökta Uppsala

Här är några av Uppsalas mest hemsökta hus där osaliga andar tycks trivas och går igen.

Hero Amin

Kl.17:34, 19 februari, 2018

6 bilder
  • Foto: Privat.
    Foto: Privat.
  • Gimo Herrgård. Foto: Skärmdump.
    Gimo Herrgård. Foto: Skärmdump.
  • Krusenberg herrgård. Foto: Skärmdump.
    Krusenberg herrgård. Foto: Skärmdump.
  • Skoklosters slott. Foto: Skärmdump.
    Skoklosters slott. Foto: Skärmdump.
  • Mörby slottsruin. Foto: Skärmdump.
    Mörby slottsruin. Foto: Skärmdump.
  • Katedralskolan. Foto: Magnus Jansson Klarin.
    Katedralskolan. Foto: Magnus Jansson Klarin.

Uppsala var en gång i tiden sedd som Svearikets maktcentra, det visar bland annat de tre kullar som är typiska för Uppsala, där tre kungar sen 500-talet ligger begravda. Den här faktan gör det kanske inte så märkligt att det ryktas om att många huskvarter, kyrkor, slott och hus i Uppsala är hemsökta av osaliga andar från en svunnen tid.

Om spöken finns vet vi inte. Allt vi vet är att det kan vara spännande och lite mystiskt att få läsvärda berättelser från platser som här i Uppsala sägs vara hemsökta av osaliga andar. Här nedan tänkte vi därför lista några av de platser som det sägs spöka på. För att se om det finns någon som helst sanningshalt i de beryktade spökhistorierna tänkte vi i ett senare reportage göra besök på någon av platserna för att se om det går att bevisa om det verkligen spökar där.

Katedralskolans historia går långt tillbaka till 1200-talet då skolan grundades. Så, med tanke på den faktan, och att en del av skolans nuvarande delar går ända tillbaka till 1800-talet, gör det kanske inte så märkligt att skolan hamnar långt upp i träfflistan på Google när man söker på hemsökta hus i Uppsala.

Det sägs nämligen att skolan bland annat hemsöks av gengångare som nattetid drar fram i skolkorridorerna. Trots att ingen befunnit sig i skollokalerna vittnas det bland annat om läten som låter som eleversorl, skrik i korridorerna och skuggor som rör sig fram.

Enligt vittnesmål har även en vålnad med ett elakt flin setts skymta fram i de gamla skolkorridorerna. Man tror att mannen antingen kan vara Pehr Gustaf Boivie, Rudolf Annerstedt, eller Manfred Floderus som var rektorer vid skolan under 1800-talet.

En av dessa rektorer som sägs vara den som hemsöker skolan tycks ha varit känd för att ha behandlat eleverna elakt och använt grymma metoder som bestraffning.

I ett av skolans stora källarvalv ska en ung man som var student på skolan ha hängt sig, efter att ha missat sin studentexamen 1910. Nu hemsöker han valvet där han tog sitt liv, genom att klädd i samma kostym, stå med en blodig studentmössa i handen.

Ytterligare en plats som i skolan sägs vara hemsökt är skolbiblioteket där en gammal bibliotekarie som jobbade på skolan under 1800-talet ska ha blivit sedd bland bokhyllorna. Damen som sägs vara klädd i tidstypiska sekelskifteskläder, har blekt ansikte och en iskall blick.

På Krusenberg herrgård utanför Uppsala sägs den Vita frun hemsöka herrgårdens rosa matsal. Man vet inte helt säkert, men tror att hon kan ha arbetat som kokerska på herrgården en gång i tiden. Om någon av gästerna sätter sig på den stol som i matsalen är reserverad för henne, sägs personalen fråga om gästen verkligen vill sitta i knät på ett spöke, vilket många inte vill.

Enligt utsago från dem som sett henne, lär hon vara vacker och tycks av skygghet bara visa sig för kvinnor. Vidare kommer hon bara fram efter skymning, och enligt mediet Terry Evens, som besökt huset ska det ha visat sig att Vita Frun är gårdens skyddsande. Bland annat kan man märka av hennes närvaro genom att ljuskronorna i taket börjar gunga och ljud av bestick som slamrar.

Domtrappkällaren, restaurangen i fästningen runt Domkyrkan sägs spöka. Restauranglokalerna som är inrymda runt Domtrappan har en historia som går ända tillbaka till 1300-talet och ingick en gång i tiden i försvarsmuren som skulle ge skydd åt Domkyrkan. Även i butikslokalerna som ligger i småhusen längs med fästning omkring Domkyrkan vittnas det om spöken.

Skoklosters slott som upprättades på 1600-talet är ett av Europas mest kända slott i barockstil. På slottet sägs Erik Brahe spöka om natten då han försöker bränna upp bevisen som han avslöjades för 1756, då han fanns som medskyldig till en konspiration som ville utöka kungamakten. Brahe dömdes till döden och tillsammans med hustrun sägs båda gå igen i slottet.

Gimo herrgård från 1700-talet sägs hemsökas av Sofia som ryktas gå igen på grund av att hon sett sin man med en älskarinna. Hon ska ofta ha visat sig för gifta män som varit på besök i slottet som hon tros ha ogillat. Sofia ska inte vara farlig och har inte skadat någon med flyttar omkring på saker som exempelvis möbler i herrgården.

Mörby slottsruin sägs vara skrämmande efter mörkrets inbrott. Dagtid ska platsen vara nästintill idyllisk. Här ska självaste djävulen ha sett stryka omkring bland ruinerna i skepnad av en stor svart hund, och platsen sägs även hemsökas av osaliga andar som inte kan slå sig fria från den olycka kärlek som de upplevde när de var i livet.

Här går bland annat även den vita frun igen som ska ha försökt fly med sin älskade när han drunknade i en dysjö i närheten av ruinen.

 

 

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Without Name nu till Uppsalaregionen

På torsdag 8 februari kommer föreställningen, Without Name till Uppsala.

Hero Amin

Kl.14:55, 5 februari, 2018

Without Name nu till Uppsalaregionen
Foto: Uppsala Konstmuseum.

Utvecklingsprojektet, Dans i rörelse kom till för att stärka och utveckla dansen i Uppsala län. Utvecklingsarbetet går ut på att öka samarbetet mellan nya och befintliga aktörer för att skapa bättre förutsättningar för dansare och befintliga arrangörer att verka i länet.

Den 8 februari kommer koreografen och dansaren Teresia Björk besöka Uppsala Konstmuseum där hon ska framföra dansföreställningen, Without Name. Föreställningen Without Name är den första i trilogin Etsningar, vilket är en dans om konstnären Siri Derkerts konstnärskap och tankevärld 1888-1973. Hon var en av modernismens pionjärer och frontfigurer i Sverige.

– Genom koreografin får vi följa Teresia Björks tidiga möte med Ristningar, det monumentala verket på tunnelbanan vid Östermalms torg och fortsatt in i researcharbete om Siri Derkerts liv och konstnärskap på Kungliga biblioteket, berättar arrangörerna.

Arrangörer är  Uppsala konstmuseum i samarbete med dans- respektive konstverksamheten på Kulturenheten vid Region Uppsala. Danstrilogin om Siri Derkert ges som en del av Kulturenhetens/ Region Uppsalas satsning ”Dans i rörelse” med stöd från Statens Kulturråd.

Efter föreställningen, kl. 19.15-19.45, samtalar Bodil Persson, lektor i dans, och Annika Öhrner, docent i konstvetenskap.

Andra delen i trilogin, Vi-We-Nous, ges torsdag 22 mars på Uppsala konstmuseum.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

De sänder radio på stan under Kulturnatten

Direktsänd radio med musikunderhållning och gäster - det konceptet svarar Radio Fyris för under Kulturnatten.

Johan Häll

Kl.20:06, 30 augusti, 2017

De sänder radio på stan under Kulturnatten
Radio Fyris sänder live under Kulturnatten.

Den 9 september är det dags för Kulturnatten i Uppsala.
Och under dagen kommer Radio Fyris sända radio från Ataljé Konstnäras lokaler på Kungsängsgatan, mitt emot New India mellan klockan 15 och 19.

– Vi kommer att ha intervjuer och debatt med politiker och andra personer men även musikunderhållning samt flygande reportrar som kommer att vara på stan och livesända, säger Therese Wappsell, arbetshandledare på Radio Fyris.

Temat för dagen kommer att vara kultur och funktion.

Radio Fyris är en webbradio och daglig verksamhet som finansieras av Uppsala kommun. Tanken med sändningarna är bland annat att motverka fördomar om funktionshinder och dessutom belysa rättvisefrågor som rör neuropsykiatriska och intellektuella funktionshinder.

Kommer man kunna vara på plats och lyssna?
– Man kan lyssna på radiofyris.se samt självklart vara på plats. Gå gärna in på våran hemsida för att att lyssna och se utbudet av många intressanta program och recensioner, hälsar Therese Wappsell.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Gustav Levin har stått på Uppsalas scen i 26 år: ”Staden passar mig perfekt”

Uppsalabon Gustav Levin började jobba som skådespelare på Uppsala Stadsteater redan 1991 och är ett välbekant ansikte på teaterscenen och i tv-rutan.

Johan Häll

Kl.20:46, 17 april, 2017

2 bilder
  • Gustav Levin är van att vara i en ruta. Foto: Johan Häll.
    Gustav Levin är van att vara i en ruta. Foto: Johan Häll.
  • Gustav Levin har varit på Uppsalas Stadsteater i 26 år. Foto: Johan Häll.
    Gustav Levin har varit på Uppsalas Stadsteater i 26 år. Foto: Johan Häll.

Gustav Levin, 64, har medverkat i en rad filmer och tv-serier där den första i tv-rutan var Östen Braathens Kalkonen från 1977.
På senare år har han synts bland annat i filmerna Cockpit, En underbar jävla jul, Sune i Grekland samt i tv-serierna Morden i Sandhamn och Colin Nutleys nya drama Saknad.

Han har precis avslutat en inspelning i Bryssel av den kommande nyinspelningen av polisserien Hassel, om polisen Hassel där de tio första filmerna släpptes mellan 1986 och 1992. Och där två uppföljare kom, 2000 och 2012.

– Jag spelar utrikesminister Renström. Jag är med i avsnitt 9 och 10. Då är det belgiska pengar med och de två sista avsnitten gjordes med belgiskt filmteam, säger Gustav Levin.

I rollerna finns även Ola Rapace, Shanti Roney och Aliette Opheim.

– Alla tre är fantastiska skådespelare. Det var kul att filma med dem. De misshandlade mig och Ola kastade ner mig på golvet, han var tekniskt skicklig.

Den 26 april är det premiär på Uppsala Stadsteater för uppsättningen av Selma Lagerlöfs trilogi Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld och Anna Svärd. Detta under namnet: ”Löwensköldska ringen – trilogin”. 

– De här tre böckerna ska ner till tre timmar. Jag spelar överste Ekenstedt och Ris-Karin, en dalkulla. Och sen är vi allmänt behjälpliga, vi har inte så mycket scenografi utan vi blir en del av den. Det är mycket ljus, rörelse och bild. Koreografin gör Camilo Ge Bresky.

Gustav började på Uppsala Stadsteater 1991 och flyttade till staden efter åtta månader.

– Mina föräldrar bodde här då men jag kommer från Sigtuna. Det var naturligt att flytta hit från Stockholm där jag bodde. Jag fick aldrig se ungarna, jag åkte på morgonen och kom hem sent. Och det var bättre för min dåvarande sambo för då kunde hon samtidigt ta frilansuppdrag.

Trivdes du bra när du flyttade hit?
– Ja, jag trivdes jättebra. Jag bodde i Norby, Hågadalen. Det var kanon. Jag är ingen storstadsmänniska. Den här lilla stora staden passar mig perfekt. Och nu bor jag på stan så jag kan gå hit på en kvart.

– Det första jobbet jag gjorde här var Eyvind Johnsons bok Strändernas svall som Leif Sundberg satte upp. Det minns jag mycket väl.

Du har läst många manus genom åren. Vilket är det bästa tv-serie/filmmanus du läst?
– Det måste vara Tre Kärlekar som är bästa manus.

Varför?
– Det var fantastiska manus, och personligt utifrån Lars Molins (manusförfattare och regissör, reds anm) livserfarenhet.

Vad är ett bra manus?
– För film är det att det inte är avbildad teater utan att det är just film. Jag såg Sameblod på bio precis, och nu är jag väldigt engagerad eftersom jag levt med en samiska i 25 år. Men det var en bra film. Det tuggades inte repliker i den. Kameran jobbade mycket, så bildmanus är kanske det viktigaste.

– Jag pratade med vår scripta på en av de senaste produktionerna om att manusen blir sämre och sämre. Och det beror inte alls på manusförfattaren, utan det är att de sena produktionsbesluten inte är snabba som gör att det är en sådan press och stress. Så skådisarna börjar ändra för det stämmer inte med det karaktärerna vill göra. Det kan uppstå kaos och frågor som ”vad är det vi ska berätta?”.

– Många gånger ska jag ju kunna replikerna innan en inspelning, för det är ju mitt jobb. Men då kan jag få som svar att: ”Nej, du ska inte säga så”.

– Colin Nutley följer aldrig manus utan ändrar lite på situationen, han har kartan, det dramaturgiska i huvudet. Han kan ändra lite och prata om det. Han kan ropa ”nu bryter vi, överraska varandra”, säger Gustav när han återberättar om inspelningen av den nya tv-serien Saknad.

– Först fick jag inte något manus utan en storyline, jag tänkte ”jag måste ha något för helvete”, säger Gustav och skrattar.

– När jag sedan hade ett manus kände jag att ”det här är inte något manus som funkar”. Så under inspelningen uppstod det diskussioner mellan karaktärerna, och man gav sig in i det där. Vad är situationen? Vad ska vi få fram? Vad är konflikten?

– Sedan kunde Colin viska i örat: ”säg det här men berätta det inte till någon annan”. Så man kunde gå i pausen och fundera på att man ville ha någon slags linje i huvudet så att man kunde förbereda sig. Inte med ord utan betydelsemässigt. Ibland blev det väldigt bra. Och ibland inte, men då kan man ju klippa bort.

– Det är inte helt fel. För då måste du ha fullt fokus på vad din medspelare kommer göra. Men om man ser på hans filmer så kan man se att skådespelarna stampar på sina repliker ibland.

Vad är en bra regissör för dig?
– Det är en som är arbetsledare och som får igång motorerna hos alla i gruppen oavsett yrke. Så alla kommer igång och får upptäcka lusta så att alla är delaktiga och kreativa. Sedan är det regissörens uppgift att hålla ihop och göra en final cut, och ta besluten och kill your darlings, men det viktigaste är att få igång det och få igång lusten.

– För en teaterregissör är det viktigaste med en uppsättning övergångarna. För att hålla tempot uppe måste övergångarna mellan scenerna vara effektiva, för annars kan du få uppförsbacke till nästa scen, det hantverket måste man ha. Övergångar, tempo, allt basic måste finnas där, innan det börjar glänsa i slutet. Men det är mest det arbetet handlar om. Sedan kan ju begåvningen visa lite men i grunden är det väldigt mycket arbete.

Berätta vad som händer här framöver för din del?
– I sommar ska jag vara ledig och vandra i Dolomiterna. Och till hösten blir det Bröderna Lejonhjärta, men jag vet inte vad jag ska göra än, sedan ska jag spela i en komedi här på teatern som heter ”Ett skri i natten”.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Så här mycket pengar får asylsökande till kultur

Region Uppsala har beviljat projektbidrag till kultur för asylsökande.

Johan Häll

Kl.18:59, 12 april, 2017

Så här mycket pengar får asylsökande till kultur
Bild från konstkollo sommaren 2016. Foto: Pressbild.

Vårdstyrelsen beslutade ifjol att satsa 740 000 kronor till ett projekt där asylsökande vid fyra boenden i länet kostnadsfritt skulle få ta del bland annat film, musik och konst.
En rapport visar att projektet varit uppskattat och lyckats bryta isolering och utanförskap hos deltagarna.

I Kulturnämndens budget för 2017 har 750 000 kronor avsatts för en fortsatt satsning för nyanlända och asylsökande inom raken för kultur.

– Höstens försöksverksamhet kring kultur för asylsökande har mottagits mycket väl bland de asylsökande vilket är glädjande. Positivt är också att intresset för att arbeta med asylsökande är så stort bland kulturaktörer i länet. Kopplingen mellan kultur och hälsa, kultur och delaktighet i samhället är en drivkraft bakom detta projekt som tack vare kulturnämndens satsning kan genomföras även under våren, säger Pernilla Högström, verksamhetschef på Kulturenheten.

Kulturenheten vid Region Uppsala har fattat ett beslut om vilka projekt som ska få stöd under våren 2017, se dessa nedan.

Fakta



Följande tio projekt av totalt 20 ansökningar har beviljats bidrag:

Clowner utan gränser: ”Välkommen till Uppland” - 35 000 kr
Målgruppen är barn boende på asylboenden i Uppland. De vill erbjuda barnen inspirerande och engagerande föreställningar där publiken är med och skapar förutsättningarna. De vill även genomföra workshops med barnen där de får lära sig tricks, konster och lekar som de kan fortsätta med även efter att clownerna lämnat deras boende. Syftet är att skapa roliga aktiviteter som är mer än bara för stunden.

Elisabeth Bucht: ”Konstkollo” - 30 000 kr
Projektet äger rum dels på asylboenden, dels på konstinstitution i Uppsala. Konstnärerna Elisabeth Bucht och Moa Lönn vill anordna en konstnärlig, skapande och lekfull kulturvecka under sommarlovet för nyanlända/ asylsökande barn och unga i Uppsala.

Erik Hedman och Johanna Uddén: ”Korta historier/short stories” – 30 000 kr
Hedman och Uddén ska arrangera fyra animationsverkstäder för asylsökande i alla åldrar. De menar att animation är ett universellt språk och ett bra sätt att berätta en historia då man ännu inte har lärt sig svenska, det passar för alla åldrar och är ett bra sätt att jobba tillsammans.

Fredens hus: ”Dans för att bryta gränser” – 30 000 kr
Målgruppen består av nyanlända barn och ungdomar samt asylsökande. Syftet är att med hjälp av dans ge möjlighet till fysisk aktivitet. De vill skapa möten mellan olika samhällsgrupper under lättsamma omständigheter.

Gottsunda Dans & Teater: ”Drama och dans på asylboenden” – 25 000 kr
Målgruppen är barn i åldern 5–12 år. GDT ska åka runt till asylboenden i Uppsala län och hålla workshops med olika dans- och dramapedagogiska metoder. Fokus ligger på att väcka kreativiteten genom samspel och lek, eget skapande, motorisk utveckling samt använda kroppen som uttrycksmedel i rörelse och dans.

Heby Folkets Hus och Park: ”Prova på…..” – 20 000 kr
Målgruppen är asylsökande i Heby kommun. Heby Folkets Hus och Park vill medverka till en bra integration i kommunen och göra Folkets Hus till den självklara kulturella mötesplatsen för asylsökande. Genom att ordna workshops i dans, musik, teater och sång hoppas de att kommunens asylsökande upptäcker de möjligheter och det kulturutbud som finns i Heby.

KulturAlla: ”Kulturstegen” – 16 000 kr
Målgruppen består av asylsökande ungdomar 13–18 år i och kring Uppsala. Projektet utgörs av en serie workshops i olika estetiska uttryck där ungdomarna tillsammans med professionella pedagoger får utöva och utveckla färdigheter i kulturella aktiviteter. Målet är en eller flera offentliga föreställningar under KulturAllas evenemang Kulturernas Karneval 20–21 maj. Detta mål förväntas bidra till positiv energi och motivation i processen.

MoYoLo: ”Dance-Express Yourself” – 9 000 kr
Målgruppen är unga kvinnor 16–25 år, framför allt med asylstatus eller relativt nyanlända. Syftet är att skapa en trygg arena för unga kvinnor att ta plats och uttrycka sig genom dans.

Studieförbundet Bilda Öst: EXIsT – 30 000 kr
Målgruppen är asylsökande ungdomar. EXIsT är ett konstprojekt som arbetar med ord och bildberättelser som pågick under hösten 2016 och nu får en fortsättning. Projektet vill fokusera på texter, t.ex. poesi och aforismer och låta texterna inspirera till bilder. Det bedrivs i form av workshops på helger.

Uppsala stadsteater: ”Teaterlek på asylboenden” – 25 000 kr
Målgruppen består av barn och föräldrar på asylboenden. Syftet är att stimulera barnens lek och fantasi samt uppmuntra föräldrarnas deltagande i leken. I leken tränas turtagning, empati, konflikthantering och språk. Lek och fantasi har även en terapeutisk verkan på både barn och vuxna.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng