Riksdagsledamot: ”Situationen är allvarlig”

"Det finns enligt polisen ett nittiotal ensamkommande ungdomar i Uppsala som missbrukar heroin. Personrånen utförs även av marockanska vagabonderande gatubarn", skriver Marta Obminska, riksdagsledamot (M). Nu vill hon ha svar från inrikesminister Anders Ygeman (S).

delningar

Uppsalabon Marta Obminska, riksdagsledamot (M), är orolig över utvecklingen i Uppsala och har skickat två skriftliga frågor till inrikesminister Anders Ygeman (S).  Enligt Marta är situationen allvarlig och har försämrats avsevärt i Uppsala, och nu undrar hon hur Ygeman avser att komma till rätta med personrån och narkotikamissbruk bland ensamkommande ungdomar.

”Det finns enligt polisen ett nittiotal ensamkommande ungdomar i Uppsala som missbrukar heroin. Personrånen utförs även av marockanska vagabonderande gatubarn. Ovanstående ungdomar misstänks ligga bakom en stor del av personrånen – som utförs för att finansiera missbruk – men även andra kriminella handlingar”, skriver Marta.

– Enligt polisens uppgifter begås de här kriminella handlingarna av ensamkommande ungdomar och marockanska gatubarn. Det sker personrån regelbundet, från tidig kväll till morgon. Dessutom var det en skjutning i helgen. Alla måste börja rikta sina ögon mot Uppsala, så vi kan stoppa och bemästra den här situationen, säger hon till 24Uppsala.se.

Hur allvarlig är situationen, enligt dig? – Det är allvarligt. Jag har varit Uppsalabo sedan 1985 och nu börjar människor, inte bara tjejer, tycka att det är obehagligt att gå ut. Och detta gäller inte bara under natten. Folk undviker Resecentrum och vissa delar av stan. Det förekommer attacker med kniv eller pistol bakifrån. Detta är inte det Uppsala vi önskar.

Hon har tidigare ställt en liknande fråga till Ygeman, men var då inte nöjd med svaret som till stor del handlade om narkotikamissbruket.

– Frågan är större än så. Det är självklart en personlig tragedi med personer som missbrukar, speciellt ungdomar och mindre vuxna. Vi måste göra något åt alla personrån och skjutningar, och prata om hur vi kan förebygga detta både nationellt och lokalt, säger Marta Obminska.

Vad är din lösning? Vilket svar hoppas du få? – Jag har låga förhoppningar, eftersom han inte svarade ordentligt på min fråga om personrånen senast. Men nyligen kom nyheten från Dan Eliasson om att polisen kan tvingas säga upp anställda, men vi behöver fler poliser. Moderaterna vill ha minst 2000 nya poliser till 2020 och högre löner.

Är det lösningen? – Detta är ingen kritik mot Uppsalapolisen. De gör sitt bästa, men de är för få. De måste vara tillgängliga, synas och vara i närheten när det händer något. Det tror jag är viktigt.

– En annan åtgärd är åldersbedömning. Det skulle göra stor skillnad. Jag vet att något marockanskt ”barn” hade sju identiteter, och var över 18 år. De är ofta inte här lagligt, och finns inte registrerade i Sverige. De utför alldeles för många brott. Narkotikaberoendet är en komplex fråga, men a och o är att polisen behöver förstärkning.

24Uppsala.se har sökt Anders Ygeman.

Här är Anders Ygemans svar till Marta Obminska:

”Marta Obminska har frågat mig vad jag, inom ramen för mitt ansvarsområde, avser göra för att narkotikamissbruket hos unga ensamkommande samt personrånen i Uppsala ska minska.

Narkotika innebär stora risker för människors liv och hälsa. Det är särskilt viktigt att barn och unga inte utvecklar ett missbruks- eller beroendeproblem som kan vara mycket svårt att ta sig ur. Narkotikasituationen och problematiken skiljer sig åt i landet. Mot den bakgrunden ser också Polismyndighetens arbete olika ut i regionerna. Utöver riktade insatser mot organiserad narkotikahandel genomför Polismyndigheten en mängd åtgärder mot narkotika, t.ex. riktad patrullering, ökad synlighet på utsatta platser, orossamtal och sociala insatsgrupper för ungdomar på glid. En viktig del i Polismyndighetens arbete är samverkan med kommuner, landsting och skolor.

För ett år sedan redogjorde regeringen för en förnyad och fortsatt strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken) för perioden 2016-2020. Med det tar regeringen nya steg för att öka engagemanget och aktiviteten inom området. Ett mål är att antalet barn och unga som börjar använda eller använder narkotika successivt ska minska och en viktig del i det är det förebyggande arbetet.

Den straffrättsliga regleringen har en central roll i narkotikabekämpningen. I juli 2016 infördes det nya brottet synnerligen grovt narkotikabrott. Bakgrunden var bl.a. att regeringen anser att vissa gärningar bör bedömas strängare än tidigare. Exempel på sådana gärningar är när narkotika i större omfattning erbjuds ungdomar utan betalning i syfte att skapa en ny kundkrets. För detta brott döms till fängelse i lägst sex och högst tio år.

För att färre brott ska begås finns det ett behov av att utveckla samhällets insatser för att förebygga brott. Vi ska skapa bättre förutsättningar för det här arbetet. Regeringen har därför lanserat en satsning på brottsförebyggande arbete och en nationell samordnare ska tillsättas. Även Brottsförebyggande rådets förebyggande verksamhet har förstärkts och regeringen har avsatt medel för inrättandet av regionala brottsförebyggande samordnare vid länsstyrelserna. Sammantaget handlar det om ett extra tillskott på 40 miljoner kronor årligen till det brottsförebyggande arbetet.

Regeringen arbetar således aktivt med så väl bekämpningen av narkotika som brottsförebyggande åtgärder.

Stockholm den 22 februari 2017

Anders Ygeman”

Källa: Riksdagen.

Har du ett nyhetstips? Tipsa redaktionen genom att klicka här.

delningar

Nyhetsbrev

Prenumerera på Sveriges snabbaste och mest ultralokala nyhetsbrev. Här får du nyheter om stora som små händelser.
Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag 24 Sveriges data- och cookiepolicy.

Relaterade artiklar